Maskulinitetsnormer

Skriv ut

Redan på 1700-talet ifrågasatte filosofer som Mary Wollstonecraft föreställningar om femininitet och kvinnlighet och så har det fortsatt i generationer av feminister efter henne. Men arbetet med att ifrågasätta och analysera föreställningar om maskulinitet och manlighet är ännu i sin linda.

Inom mansforskningen finns det ingen bestämd definition av maskulinitet, snarare talar man om olika maskuliniteter. De kan förstås som en samling konstruerade föreställningar och förväntningar på vad det är att vara man. Föreställningarna fungerar i sin tur som norm för hur pojkar och män ska vara för att accepteras och få status i sin omgivning.

Normen upprätthålls inte bara av individuella kvinnor och män utan också av samhällsinstitutioner såsom skola, arbete, militär- och rättsväsendet, föräldraskap, kultur och media, sportindustrin, drogindustrin et cetera. Normen varierar över tid, mellan olika rum (kulturer och samhällen) och påverkar hur omgivningen bemöter i huvudsakligen människor som är födda biologiska pojkar.

När Machofabriken i mars 2011 frågade 1100 ungdomar vilka egenskaper de tycker är manliga toppades listan av stark, muskler, stor, skäggig och lång. Det är ord som återkommer när frågan ställs i olika grupper, och en del av en hegemonisk/dominant maskulinitet.

Den representerar en form av manlighet med hög status som män på olika sätt förhåller sig till och som många män ser fördelar med att efterlikna i form av olika privilegier.

Hegemonisk maskulinitet bygger på att män ska ha kontroll, vara behärskade, vara oberoende, inte känna och vara olik de rådande konstruerade föreställningar om vad det innebär att vara kvinna. Vi måste alla förhålla oss till mansidealen och den starka inverkan på vår värld som idealen har – inte minst då den hegemoniska maskuliniteten så tätt är sammanlänkad med att utöva våld.

Går att förändra
Maskulinitet(er), skapas av människor i ett samspel, något man brukar benämna sociala konstruktioner. Att något är socialt konstruerat är ofta svårt att upptäcka då det, beroende av den maktposition som den dominerande maskuliniteten innebär, ofta framstår som något naturligt. Men att något är socialt konstruerat betyder att det går att förändra och skapa nytt.

Förväntningarna och mansidealen skapar oerhörda lidanden och hindrar dessutom män och kvinnor, killar och tjejer, från att fullt ut utnyttja sin mänskliga potential. SKR vägrar att sanktionera mäns våld och tror på både mäns och kvinnors förmåga till förändring.

För att komma åt det destruktiva våldsbeteendet och öka handlingsutrymmet för såväl tjejer och killar, välkomnar SKR ett ifrågasättande av dagens normer för maskulintet. Här har vi alla, kvinnor som män, ett ansvar. Vi är nämligen alla medskapare av de könsnormer som gäller för män och kvinnor.

Vilka könsnormer uppmuntrar vi i vår egen vardag och vad får vår uppmuntran för konsekvenser? Vilka leksaker köper vi till våra eller andras barn? När pojkar slåss med varandra på skolrasten utan att vi som vuxna ingriper och därutöver förklarar bråket med att ”så är ju pojkar” - vad förmedlar vi då? När vi återigen väljer in en man i en bolagsstyrelse – vad säger vi då om det att vara man och om det att vara kvinna? Om du har barn och tar ut, eller inte tar ut, föräldraledighet – vilket samhälle vill du skapa då?

En förändring av dessa normer tjänar vi alla på – kvinnor, barn och inte minst männen själva.