Hedersrelaterat förtryck och våld

Skriv ut

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck på olika vis, till exempel stark kontroll, hot, tvång och våld. Det grundar sig i föreställningar om kön, makt och sexualitet och har på så sätt mycket gemensamt med mäns våld mot kvinnor i allmänhet.

Det som särskiljer hedersförtryck ifrån annat patriarkalt våld är dock att det sanktioneras av ett kollektiv och att heder, skam och vikten av en bevarad oskuld är centrala värden. Kollektivet består av familj, släkt och landsmän. Hedersnormer är inte knutna till någon viss religion eller etnisk grupp men ofta har kollektivet sin bakgrund i icke-demokratiska samhällen med starkt patriarkala familjesystem.

Våldet ser naturligtvis olika ut i familjer som lever i en hederskontext. Men de normsystem som våldet är en del av kan beskrivas som så att männens och släktens anseende och status är beroende av de närstående tjejernas och kvinnornas beteende, framför allt när det gäller sexualitet och oskuld. Tjejer ska vara oskuld när de gifter sig och killar måste gifta sig med en oskuld. Det handlar inte nödvändigtvis om tjejens beteende i verkligheten, rykten kan vara lika skadliga för hedern.

Även om kvinnor och tjejer inte har en egen heder är mammor ofta med och utövar kontrollen och förtrycket, eftersom dotterns beteende återspeglar vilken typ av kvinna mamman själv är.

Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen, exempelvis gällande fritidsaktiviteter eller klädval, till giftermål och utbildning. Även killar utsätts, till exempel då de tvingas utöva kontroll på familjemedlemmar eller blir gifta mot sin vilja. Oskuldskravet ställs dock uteslutande på tjejer. Tjejer som bryter mot hedersnormerna skuldbeläggs och bestraffas. Den som utövar bestraffningen, våld och förtrycket uppmuntras eller tvingas till det av den närmaste omgivningen.

Heterosexualiteten som norm är central inom hederstänkandets, vilket gör att hbt-personer riskerar att utsättas för hot och våld om de lever öppet. Därmed är de en extra utsatt grupp när det gäller hedersrelaterat förtryck och våld.

På regeringens hemsida presenteras följande siffror om ungdomar oro för att bli gifta mot sin vilja.

• Enligt en gjord uppskattning upplever cirka 70 000 personer mellan 16-25 år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med.

• Uppskattningsvis 8500 av dessa är oroliga över att inte själva kunna välja vem de ska gifta sig med.

• Det finns indikationer på att ungas utsatthet kan vara mer utbredd i vissa stadsdelar.

• Det finns indikationer på att myndigheter gör insatser först när situationen blir hotfull för den unga personen.