Fortsatt föräldrar

Skriv ut

Sammanfattning:

Sveriges Kvinno – och Tjejjourers Riksförbund, nedan hänvisat till som SKR, välkomnar utredningen. SKR har ett starkt barnperspektiv i sitt arbete och vi ser positivt på att regeringen tar upp frågan om barns rättigheter när det gäller försörjning och omsorg vid en separation.

I utredningen framkommer att 50 000 barn varje år är med om en familjeseparation. Samtidigt vet vi att 200 000 barn upplever våld i hemmet varje år. Vi vet också att våldet tenderar att öka och bli allvarligare vid en separation mellan föräldrarna. Detta är viktiga kunskaper i det här sammanhanget, och som utredarna behöver problematisera och ta hänsyn till i utredningen. SKR vill förtydliga vikten av att benämna saker vid dess rätta namn. En genomgående problematik i utredningen är att utredarna sällan benämner våld i nära relation som en orsak till ett icke fungerande samarbete. I stället används ord som ”konflikter” eller ”osämja” mellan föräldrarna. En annan orsak till ett sämre fungerande samarbete menar utredarna, är dålig kommunikation mellan föräldrarna eller att de saknar förtroende för varandra. Normen om ”normalfamiljen” är stark och det gör att vi förbiser de barn som utsätts för våld i familjen. Detta blir ett problem genom hela utredningen då vi inte kan förutsätta att föräldrar alltid kan prata och diskutera sig fram till vad som är bäst för barnet då det föreligger hot och våld i en relation. Samarbetssamtal ska inte rekommenderas till de familjer där det förekommer/förekommit våld och hot. Trots detta används ändå denna samtalsform inom socialtjänsten när de gäller dessa familjer vilket är problematiskt.

SKR skulle vilja lyfta fram kvinnojourerna och tjejjourerna, och de manskriscentrum som finns runt om i landet i dessa sammanhang Tillsammans utgör vi en stor källa till expertkunskap.  Då utredningen vill påbörja en förändring när det gäller samarbete med andra instanser ser vi gärna att dessa verksamheter lyfts fram i utredningen.

Då utredningen till stor del behandlar barns försörjning vill SKR påminna om att våldet har många olika arenor att verka på. Det ekonomiska våldet kan innebära att mamman inte har fått ha ett eget bankkonto eller tillgång till egna pengar. Man kan också vara skuldsatt på grund av att man har blivit tvingad att skriva på papper som borgenär eller andra ekonomiska avtal. Att mamman och pappan sedan ska komma överens om barnbidrag och underhållsbidrag vid en separation blir ohållbart. Där det finns utrymme för förhandling mellan föräldrarna finns det också utrymme för mer kontroll och våld. Denna kunskap behöver beslutsfattare ha med sig in i arbetet med lagtexten.

Barns umgänge med en frånlevande förälder behöver också regleras i lagtexten, då det nu finns utrymme för att göra egna tolkningar av umgängesrätten och det i sin tur drabbar barnen hårt.

7. Barns boende

7.1.4 Barns umgänge och kontakt med en frånlevande förälder

Då mamman och barnet har utsatts för våld är det vanligt att mamman kommer i en situation där hon får vårdnaden men pappan ändå har umgängesrätt. Dessa situationer blir ofta väldigt komplicerade då mamman ska lämna det gemensamma barnet till pappan som utsatt dem för våld. Här hamnar ofta barnen i kläm med upprivande och utdragna konfliktsituationer kring själva umgänget. Ofta är dessa situationer mycket ångestladdade för barnet. SKR önskar att utredningen skulle lyfta denna fråga, och se över hur man skulle kunna förbättra stödet till dessa familjer.

9. Föräldrasamarbete i frågor som rör barnet

9.4.1 Samarbetssamtal

SKR ser positivt på att utredarna vill öka stödet till särlevande föräldar och deras barn. Samtidigt vill SKR lyfta att vi behöver tala om våld i nära relationer i klartext. Bland de 50 000 barn som är med om en separation varje år, finns även barn som upplevt våld och hot. Ofta är våldet orsaken till separationen. Det är då också vanligt att dessa familjer hamnar i en vårdnadstvist. Dessa familjer behöver annat stöd än familjer där man har en så kallad ”vanlig separation” som kan vara nog så djup och konfliktfylld. I de sammanhang där det förekommit våld och hot i familjen bör inte samarbetssamtal användas.

13. Förslag till åtgärder för förbättrat föräldrasamarbete i ekonomiska och andra frågor som rör barnet, m.m

13.8 Försöksverksamhet med separationsteam och 13.8.1 Behovet av tvärprofessionella insatser

SKR välkomnar utredningens fokus på att ta in mer expertkunskap i dessa sammanhang och att man undersöker olika typer av samarbete. Vi efterlyser dock att utredningen lyfter fram kvinno – och tjejjourerna och deras källa till kunskap inom området våld i nära relation. SKR vill också lyfta de manskriscentrum som finns runt om i landet och som också kan erbjuda stöd och rådgivning till de män som utövat våld i en nära relation. Vi delar utredarnas perspektiv vad gäller den beskrivning av de parallella processer som vanligtvis förekommer vid en separation. Flera myndigheter är ofta inblandade, samtidigt som familjemedlemmarna är i en livskris. Att behålla barnperspektivet blir en utmaning. Våra medlemsorganisationer vittnar alltför ofta om att barn som varit med om och bevittnat våld och hot inte själva får adekvat stöd för att bearbeta sina upplevelser. Det är av oerhörd vikt att barnen får det samtalsstöd som de har rätt till, och att de som håller i dessa samtal har en lämplig utbildning för ändamålet. Det är också av yttersta vikt att barnen får göra sina röster hörda i dessa samtal och att barnen får vara med och påverka sina liv.

13. 10 .1 Föräldraportal och barnbudget

SKR tror att det är bra att ge information till föräldrarna vid en separation om deras försöjnings - och omsorgsansvar. Det är viktigt att en sådan portal upprättar information om var man kan vända sig om man har varit utsatt eller utsatt någon för våld och hot i sin familj. Det är också viktigt att man där kan få information hur man går tillväga med försörjningsfrågor och omsorgsfrågor då ett samarbete med den andra föräldern inte är möjligt.

Stockholm

31 oktober 2011

Sveriges Kvinno – och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Olga Persson                                      
Förbundssekreterare   

Hanna Gustavsson Hertell                      
Verksamhetsutvecklare barn- och bemötandefrågor