Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 – 2014

Skriv ut

Sammanfattning:
Stockholms stad program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 – 2014, Dnr: 325-2183/2011, ersätter tidigare program för kvinnofrid i Stockholms stad som gällde framtill 2010. Ett av syftena med det nya programmet är att utvärdera arbetet och att arbeta målstyrt genom att fokusera på vad det är man vill uppnå istället för vilka aktiviteter som ska genomföras.

Utöver ett målbaserat arbetssätt fokuserar även programmet på stadens cirka 40.000 anställda och att de i sina roller både som servicegivare, arbetsgivare och kollegor kommer i kontakt både med våldsutsatta kvinnor, barn som upplevt våld och de män som utövar våld i nära relation.

Programmet omfattar alla stadens nämnder och bolag. Socialtjänsten är ytterst ansvarig för att ge stöd och skydd åt alla brottsoffer, inte enbart de kvinnor och barn som upplever våld i nära relation eller de män som utövar våldet och som omfattas av programmet för kvinnofrid – mot våld i nära relationer.

Programmet har tre målgrupper: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation, barn som upplever våld eller övergrepp mellan närstående vuxna och män som utövar våld i nära relation.

Programmet tar sin utgångspunkt i FN: s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor (1993), Kvinnokonventionen (1979), Barnkonventionen och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, brottsbalken och i brottsofferparagrafen i SoL, 5 kap § 11 där kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn förtydligades. Stadens långsiktiga mål är en nollvision: ”I Stockholms stad utsätts ingen för våld eller hot om våld i nära relation”.

Programmet fokuserar dock inte i första stadiet på våldsutsatta män i nära relation, oavsett kön på förövaren.

SKR:s synpunkter och kommentarer på förslaget: 
SKR anser att det nu inom kvinnofridsarbetet finns tillräckligt mycket kunskap för att kunna jobba målbaserat med frågan om våldsutsatta kvinnor och deras barn. Att kvinnor ska leva ett liv fritt från våld, att de har kunskap om sina rättigheter och att de känner sig trygga med de insatser som staden erbjuder är rimligt formulerade mål på området.

Även indikatorerna följer den utveckling som nu föreligger. Fler kvinnor på kvinnojourerna är så utsatta och har så stora behov att de inte kommer att klara av att förändra sin situation utan samordnade insatser från samhället.

SKR delar arbetsgruppens uppfattning att det är av största vikt att programmet omfattar stadens alla nämnder och bolag. Utöver detta så krävs det att ansvaret för insatsen förtydligas i situationer där socialtjänsten ger uppdrag till andra utförare, både när det gäller att implementera Handboken ”Våld” i de olika socialnämnderna och hur socialtjänsten ska samverka med andra instanser och organisationer som jobbar med våldsutsatta kvinnor och barn.

SKR delar arbetsgruppens åsikt om att det behövs riktlinjer för hur socialtjänstens ska bedriva arbetet. SoL, 5 kap § 11 lämnar fortfarande stort utrymme för tolkningar och det är inte ett likvärdigt stöd som erbjuds kvinnorna och barnen inom Stockholms stads olika förvaltningar.

I programmets målgrupper lyfts olika kvinnors behov fram och det är även SKR:s utgångspunkt. Våldet drabbar kvinnor på olika sätt utifrån vad de bär med sig i livet.

När det gäller frågan om barns som upplevt våld så vill SKR understryka vikten av att använda just begreppet ”upplevt våld” som förekommer i förslaget. Barn upplever våldet och det har långtgående verkningar. De är inte passiva vittnen. Många barn lämnas fortfarande utan eget stöd då den andra vårdnadshavaren inte godkänner detta.

De utredningar som eventuellt görs efter anmälan måste innehålla strukturerade riskbedömningar och risken för upprepning av våldet måste hela tiden beaktas, särskilt i de fall där tvister uppstått gällande vårdnad, boende och umgänge. Barnets rädsla och oro inför att ha umgänge med den våldsutövande föräldern måste alltid tas hänsyn till vid planering inför umgänget.

Antalet barn i skyddade boenden som får gå i skola och förskola är ytterligare ett område där ansvarsfördelningen behöver vara tydlig när det gäller annan utförare än Stockholms stad. 

Män som utövar våld i nära relation är förövare. Att upprätthålla makt genom våld eller hot om våld i nära relation är ett brott som faller under allmänt åtal. SKR antar dock samma utgångspunkt som arbetsgruppen att förövare ska en människa inte behöva vara hela livet. En människa ska kunna sona sitt brott, ta ansvar för konsekvenserna och få hjälp och stöd att ändra sitt beteende. Detta gäller speciellt i de fall där personen också är förälder till ett eller flera barn. Utvärderingar som SKR deltagit i visar att när det gäller familjer där barn upplever våld så är det inte samma familj som blir föremål för insatser. Synnerligen allvarligt blir detta i de situationer där pappan döms för våld mot mamman och barnet har umgänge med en förälder som inte har slutit med att använda våld och hot.

När det gäller behandlande och stödjande insatser till män som utövat våld i nära relation så är det en förutsättning att dessa insatser har sin utgångspunkt i en könsrollsförändrande ansats. Behandlingen/stödet måste syfta till att ifrågasätta och dekonstruera en maskulinitet som bygger på våld och dominans. Forskning visar att antivåldsarbete som har sin utgångspunkt i detta har en mer långtgående verkan än det arbete som har en genusneutral ansats.

I programmet nämns även det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet görs av flera aktörer i samhället och dessa aktörer behöver samverka i att ifrågasätta maskulinitetsnormer. Stockholms stad spelar en viktig roll i detta anser SKR. Det finns idag ett utbildningsprogram som heter Machofabriken och som berör flera ämnen som tangerar kvinnofrid- och barnfridsarbete som till exempel våld i nära relation, homofobi, barnuppfostran etc. Utbildningsprogrammet som tagits fram av SKR, Män för Jämställdhet och Roks har pilottestats i ett flertal skolor och vi hoppas att det ska användas i idrottsföreningar, på arbetsplatser och bland andra vuxna. Det bygger på 17 kortfilmer och finns gratis på www.machofabriken.se

För att framgångsrikt kunna förebygga våld måste vi se attityder och värderingar kring maskulinitet som något som går att förändra och som vi alla kan bidra till.